ora et labora

Jag skäms för mitt land. Vilka människor är så själviska så att de röstar på Sverigedemokraterna? SD måste ha en skev människosyn om man ser på deras politik. Men som så många gånger förut politiker har vunnit förtroende via god retorik så lyckas Jimmie Åkesson och andra i partiet nästla sig in i Riksdagen och få svenskarnas uppmärksamhet. Jag har hört flera av mina vänner som har sagt: "Det låter så bra så att man nästan tror på honom." Men det är inte bra. När Åkesson på valvakan ville att alla skulle sjunga en kampsång som avslutning, fick det mig att tänka på folkmorden i Rwanda. "Vi är på gång nu: Nu är det dags, du kära folk, att ryta än en gång... Vi drar hand i hand... vi tar tillbaka vårt land"
Det ger mig kalla kårar. Gud, hjälp oss.
Min vän Kalle sa bland annat detta; "Hur kan folk rösta på SD? Borde det inte ringa en klocka när man förstår att det är ett enfråge-parti?

Har hittat en ny favoritsorts godis. Kryptoniter. De lyser upp och är perfekta att äta i soffan. Kollar på filmen "Änglavakt". Den verkar va riktigt bra än så länge. Idag fick jag flera filmtips av olika peroner, bl.a. en film som jag tror heter "In Victory" som handlar om Nelson Mandela och rugby. Låter helt okej och intressant.

Nu ska jag cykla ner till kyrkan för att öva till Välgörenhetskonserten på lördag. Då kommer en kille från Rumänien som är grym på gitarr. Han spelar för att samla ihop pengar för att utsatta barn från Albanien, Bulgarien och Rumänien ska få lära sig läsa, räkna och skriva. Jag och några till ska va med och sjunga. Jag tror det blir jättekul och hoppas hoppas hoppas att folk ger mycket pengar.

Det slutar inte rycka i mitt ena ögonlock, finns det nåt botemedel för det? Jag undrar vad orsaken är. Kanske för många kryptoniter?

numera kryptonit älskande person, men det slår inte marianne och nappar!