ora et labora

Imorse när jag drog upp rullgardinen blev jag överraskad och glad när jag såg att det snöade! Vilken perfekt tajming att snön kom till första advent. Den här dagen har en väldigt stark tradition i vår familj. Så jag ringde hem och fick höra tonerna från ett gammalt kassettband som spelar "Hosianna Davidsson". En rapport hemifrån att allt var på plats; munkabeltgardinerna var uppe, stjärnorna och adventsljusstakarna i fönstren och det första adventsljuset var tänt. Skönt tänkte jag. Nu fattas bara kyrkan,. Så jag skottade av all snö från cykeln och slirade mig fram och kom precis i tid. Det var så fint i kyrkan med stjärnor och ljus och pimpade lampor. Jag kom dit för jag ville tillbe. Och jag fick vara med och sjunga adventssångerna Hosianna, O kom låt oss tillbedja och Bereden väg för Herran. Det blev som det brukar även fast jag är på ett nytt ställe där jag inte firat advent innan. Predikan handlade om att Jesus kom till jorden utan att försöka vara någon speciell. Han var utstött, människor såg ner på honom. Han hade ingen status, dömdes som brottsling och misshandlades. Och han valde att göra sin entré på en åsna, Det mest obetydliga djuret. Folket som var där var de som betraktades som utstötta, kriminella, prostituerade och hade en låg klass i människors ögon. De hyllade honom. Jesus gick fram till en kvinna som ingen ville prata med. Han såg henne som ingen annan ville bry sig om. Så gör Han än idag. Han bor här där jag bor i Malmös fattigaste område. Det han ser är inte en underklass och kriminella människor. Han ser underbara människor med ett högt värde. Det är så Han ser på människor. Där på kyrkan när jag tog in orden i sången "Din trofasta kärlek aldrig mig lämnar" rev Han mina murar. Han gjorde det igen. Det är när jag förstår att jag är svag och har inte så mycket att komma med som jag får böja mig för Gud som har ALLT. "Stor är din trofasthet MIN Gud". Då känner jag att jag lever. När jag kapitulerat för Honom. Den här julen önskar jag att jag ännu mer får förstå vad det innebär att få tillhöra Jesus, Honom jag följer. Kungen i krubban, som gör allt uppochnervänt. Det är Honom vi väntar på. Och Han är redan här. Han är med mig.