ora et labora

Men jag litar på GUD och det var nog bra det för det första jag gjorde när jag tog tåget över Öresundsbron från Malmö till Köpenhamn var att jag glömde mitt handbagage med pass och allt i min systers barnvagn! But I stayed calm all the time, halelujah, thank you lord! Jag bad Jesus att sända en ängel och min syster fick tag på Hans, en till utseendet rik man i 40-års åldern som troligen var på affärsresa. Han skulle också till Kastrup, och tog med min väska med nästa tåg. Åh, jag hoppas att han uppfattade min tacksamhet.

Väl framme i Manchester råkade jag köpa en 1:a klass tågbiljett :D men jag är ingen 1:a klass-människa, jag vill va med folket, så jag stod upp som flera andra, mesta delen av resan och delade vagn med den berusade mannen, killen med hunden, mamman och dottern som varit och shoppat, en överdrivet artig person och en omtänksam engelsman som hjälpte mig med min väska.

I Lancaster hade jag underbart väder (25grader) and I enjoyed every second. Vi cyklade längs Lancaster canal till en hamnstad med en kilometerlång pir där vi köpte glass, satt i solen och var inne i en supermysig bokhandel med alla second hand böcker man kan tänka sig. Under den turen reflekterade jag med e att de vi träffat den dan var äldre män: glassmannen som var så trevlig som en äldre engelsman kan tänkas vara. Toaräddaren som låste upp toaletten åt oss så vi slapp betala(troligtvis för att vi såg ut som förvirrade turister). Och sist Kyrkfarbrorn som var guide i en 1000 år gammal kyrka som vi besökte. Han var stiligt klädd i kavaj och slips och gick fram med käpp. Vi tyckte synd om honom för att han fick sitta inne i kyrkan då det var så fint väder ute.

Andra möten med England var när jag stod i kassan på Sainbury's (typ ICA) och kvinnan före mig stod och pratade med kassörskan tillräckligt länge för att en svensk skulle bli irriterad. Men eftersom jag inte verkar ha så mycket svenskt blod i mig så tyckte jag att det var trevligt och det blev en bra stämning där på mataffären.

Vi var lite på stan, bl.a. i en cool second hand där det fanns massa gamla Elvis och Beatles-samlarkort och ett helt rum fullt med roliga kläder där e. hittade en helt rätt jacka i stentvättat jeanstyg.

En av alla soliga dagar gick vi till Ashton Memorial, som var en stor byggnad högt belägen på en kulle i Lancaster. Det var till och med roligt att gå dit, både p.g.a. att det blev höga siffror i min stegräknare och för att jag hade så bra sällskap i e. och hennes sköna kompis g. Han åt förresten så fort att han svept en 12 inches sandwich när jag och e. inte ens fått i oss en halv! jag fattar inte att det gick så fort, plötsligt var den bara borta..

Min vänliga kompis ville ta med mig på en dubbeldäckare-buss så att jag skulle få känna hur åk-sjuk man blev, naturligtvis ville jag testa detta stora och fantastiska :D Hon visade mig hennes fina Uni. med ett campus som var rätt stort om man tänker vad jag är van vid. Vi gick tillbaka. Vi upptäckte för sent att vi måste gå på toa, och större delen av promenaden var toaletter typ det enda vi pratade om, tills vi äntligen fick besöka sjukhuset och deras toaletter.

Alla blommor hade slagit ut och det var så vackert. Speciellt älskade jag körsbärsträden med dess blommor. It was so pretty!

Maten i England gillas också starkt. Jag menar, vem skulle inte kunna leva på toasts med peanut butter & jam, porridge cinnamon & golden syrup och subway mackor?!!

Hela resan avslutades med obligatoriskt besök på två pubar med live-musik på typiskt engelskt vis. Perfekt!

Jag ångrar inte för en sekund att jag åkte. "Att vara modig är att göra något man inte vågar"