Livin' on the edge
Man tänker mycket mer på pengar när man inte har några. Igår gick jag och släpade på tunga väskor på Stockholm central. Nog var det tungt men det svåraste var att gå förbi doften av nybakta bullar utan att köpa. Det jobbiga var också att sätta sig på bussen i sex timmar när jag inte hade råd med tåg. Svårt att vända på slantarna när jag handlade idag. Planerade nogrannt vad jag ska äta den kommande veckan. Tungt att bo en bit ifrån mina vänner och inte ha råd med att åka varken bil eller buss.
Det är precis så att jag klarar mig. I am living on the edge. Det finns inga reserver. "Jag faller, faller..."
Men jag har valt det här. Det här gör mig gott. Jag tränar mig för att uppskatta det viktigaste i livet. De små sakerna som gör tillvaron vacker.
Någon frågade mig om hur jag ska leva nästa år när jag ska bo i ett av världens fattigaste länder. Om jag kommer leva som dem som bor där eller mer lyxigt. Skulle aldrig kunna tänka mig att leva ett liv i lyx där bland fattiga människor. Har svårt att tänka mig det överhuvudtaget. Det som är min längtan är att dela deras liv så att de kan se att jag menar allvar med min vilja att hjälpa svårt utsatta människor. Har alltid kännt med dem som inte har några pengar. Har aldrig haft det särskilt gott ställt själv heller, men om man jämför så har jag varit rik. Men rik på pengar är inget jag värdesätter. Känner avsmak för hur människor slänger ut pengar utan att tänka på andra. Tänk att få ha det hopp jag äger. Vilken skatt det är att få bli buren av Honom som alltid ser mig. Hur vore livet utan Han som håller hela universum i sin hand och ändå bryr sig om mig?!
Det är när man har som störst behov av hjälp, som man blir som mest beroende av Gud.
Jag vill det. Vill leva ett enkelt liv. Har valt att göra det. För att jag tror på en Gud som ser alla mina behov och fyller dem. Han är min försörjare. Han är den som ser och förser. Tack min Gud.
I simply remember my favourite things and then I don't feel so bad!
Kom igår till mitt barndomshem som ligger i Höga Kusten. Anledningen att jag kom hit är att jag fått ett jobb som receptionist på en camping. Jag ville ha jobbet för att jag behöver pengarna, för att det är så otroligt vacker natur och jag skulle få chansen att träffa mina vänner som bor här uppe och även min familj som kommer hit i juli.
Första dagen på jobbet gick bra. Det var mycket att lära sig på en gång. Så när jag kom hem blev jag ledsen för jag hade ingen att dela mina intryck med. Så jag började be. Det dröjde inte länge förrän jag blev påmind om den här sången som är från musikalen "Sound of Music" som jag såg med min lillasyster häromdan.
Raindrops on roses and whiskers on kittens
Bright copper kettles and warm woolen mittens
Brown paper packages tied up with strings
These are a few of my favorite things
Cream colored ponies and crisp apple strudels
Door bells and sleigh bells and schnitzel with noodles
Wild geese that fly with the moon on their wings
These are a few of my favorite things
Girls in white dresses with blue satin sashes
Snowflakes that stay on my nose and eyelashes
Silver white winters that melt into Springs
These are a few of my favorite things
When the dog bites
When the bee stings
When I'm feeling sad
I simply remember
my favorite things
And then I don't feel so bad.
Så jag försökte tänka på det jag är tacksam över. Att jag fått jobba med en jättesnäll tjej idag som jag även fick skjuts av. Efter jobbet och efter att jag varit på affären, såg jag min dagmamma som jag var hos som barn. Det var väldigt längesen jag pratade med henne, så jag gick dit och det var så roligt att se henne. Hon betydde mycket för mig när jag var liten, och gör det fortfarande. Det var ett starkt möte.
Jag tittade också i en fotobok som jag fått av M från de två år vi jobbat och delat liv med varann.
Sen ringde jag och pratade med min familj.
De här sakerna gjorde mig bättre till mods.
Den sista perioden har jag varit tårögd ofta. Dels för att det varit så jobbigt att säga hejdå till människor som jag tycker om. Även för saker som varit tunga att bära. Nu kommer även tårarna för pressen jag känner att lyckas på jobbet och känslan av ensamhet. Men jag har botemedlet för när det kommer problem: then I remember my favourite things and I suddenly feel so glad!
Ett annan sak som inte kan misslyckas är att sjunga lovsång. Igår, innan jag åkte från Västerås, hann jag vara en halvtimma i min kyrka innan jag åkte. Hälsade på mina vänner som är som en familj för mig, och var sen med på lovsången. Älskar musikerna i min kyrka, de spelar och sjunger så att man inte kan sitta still. Det är som att trycka på en knapp, så fort jag börjar sjunga till Gud så ändras mitt mood. Det spelar ingen roll vilket humör man hade när man kom, man går därifrån leende och med en stor frid inuti. Det min ande som byggs upp och knuffar iväg negativa tankar som inte kan få stanna.
Kari Jobe- "You are for me"
fina människor fint väder och god glass
Efter en intensiv vecka med konfirmationsavslutning och utflyttning och som grädde på moset en dagsresa upp till norrland i affärer så har jag nu haft några sköna dagar med hur gött väder som helst!
Ångermanland- mitt land
kopplade av på tåget.
Det roliga var sen att vi missade tåget från gävle-örebro och fick åka taxi istället så satte jag mig med tre random people från tåget men som jag hade kopplingar med alla tre! Vi hade jätteintressanta samtal de tre timmarna :D Gud tänker då på allt!
teen challenge reunion- M. Mm..!
hos stefan på värmlandsgatan, på taket :D
en speciell dag för en person med en speciell plats i mitt hjärta.
hemma hos käraste vänner.
lek och bus på fina Fias 40-års fest hos härliga familjen Wenhov.
Nationaldagen i Söderköping. M&M ochAnnika! 32 flaggor. 25 pers i kö till Smultronstället. Minst.
Härliga dagar har det varit! Det blir bra minnen att sätta in i tankesalbumet att plocka fram de dagar då jag kommer sakna de här människorna. För det kommer jag. Men den dagen, den sorgen. som min mamma brukar säga.
