Sex i skolan

Få saker gör mig så upprörd som när man utövar felaktig makt mot barn. När jag läste tidningen Dagen idag fastnade jag på denna artikel. Jag blir upprörd när jag tänker på att barn matas med åsikten att "du kan ha sex bara det känns rätt för dig". Det som gör mig lika upprörd är att man nu kan få vaccineras mot livmoderhalscancer från och med att man är 9 år. Eftersom livmoderhalscancer smittas via samlag så känns detta inte bara som att ge vissa signaler mot en liberal riktning utan som en självklar uppmuntran till barn att ha sex. Vad RFSU gör är att man bäddar för fler aborter och psykisk ohälsa bland unga. Jag skulle inte vara förvånad om det slutade med att barnsexhandel legaliserades i Sverige.

Vilken syn på sexualiteten ska skolan förmedla?

Publicerad: 2011-03-16


Ska RFSU ha monopol på att förmedla sin syn på sexualitet i skolorna? Just nu pågår en kampanj där alla högstadieskolor fått ta del av material av tydligt vinklad karaktär. Eftersom projektet är välsignat av UR, ökar sannolikheten att skolorna använder sig av det i undervisningen. Föräldrar, lärare och elever som inte tycker att staten har rätt att utöva makt över ungas sexualitet, vill jag uppmana att reagera.

RFSU är en intresseorganisation som alla andra, som dock fått otroligt mycket stöd av staten. De producerar mycket material till skolan, nu i samarbete med Utbildningsradion. Det vill säga den svenska "objektiva och politiskt oberoende" skolan. RFSU hävdar själva att "sex är politik". Deras sexualmoral är helylle liberal och inte på något sätt neutral och det är inget de hymlar med. Nu har alla Sveriges högstadieskolor försetts med en låda med lärarhandledning, film, kondomer och kortspel. Allt i sann, politiskt korrekt, RFSU-anda. Det är därför rimligt att tro att just nu eller längre fram i vår kommer filmen att visas och materialet behandlas runt om i landet.


När jag ser den RFSU-producerade filmen "Sex på kartan" som är tänkt att visas för hela landets 14-15-åringar, möts jag av att allting är rätt, inget är fel. Men varför är det fel att vänta med sin sexdebut, sexlekar och annat som jag skulle säga inte hör hemma i en lös relation när man är 14 år? Om detta är tystnaden påtaglig. Man förväntas tro att en sådan syn inte finns.

När slutade demokratin släppa fram allas röster? Man kan uppmuntra barn till alla slags sexuella handlingar, men utan att låta den andra sidan höras. Barnen ges inga alternativ i form av att sex är något så fint att man sparar det till en speciell person man älskar och som man lovat dela livet med. De avslöjar för mycket, de tar bort det spännande, fina och rena som jag tycker sex är. Jag tror inte att denna kampanj kommer leda till färre aborter, färre könssjukdomar, mindre användning av pornografiskt material och ofrivillig sex bland unga. Om man nu ser dessa fenomen som ett samhällsproblem vill säga. Jag förespråkar inte tystnad i ämnet, tvärtom skulle "vår sida" skrika högre och hävda våra barns rätt att tycka annorlunda.


Jag tycker inte att unga ska uppmuntras att med gott samvete titta på pornografi, som filmen tar en tydlig ställning för. Jag vill inte att mina barn eller elever ska utsättas för att titta på när andra har samlag, även om det "bara" är animerat. Jag vill inte att de ska se när andra har anal- och oralsex, även om det "bara" är små rörliga människor på en karta. Jag vill inte att unga ska behöva axla all denna överflödiga information på sina axlar. Jag vill inte att de som inte delar denna syn ska framstå som udda.

I alla tider har människor klurat ut "hur man gör". Den sexuella driften är så stark att den inte är beroende av att RFSU visar en film i ämnet. Jag tror inte problemet i dag är en alldeles för restriktiv syn på sex, snarare tvärtom. Med anledning av den starka driften skulle jag säga att den på något sätt måste vårdas, absolut inte förnekas, men inte heller låtas skena iväg utan eftertanke. De säger i filmen att det ska "kännas bra innan, under och efter" en sexrelaterad aktivitet. Det låter ju fint. Men hur ska man veta om det kommer kännas bra efter man haft ett samlag? Det går inte att få ogjort om det skulle visa sig att det känns förfärligt dåligt efteråt. Varför är det så tabu att tänka till före?


För övrigt är jag så erbarmligt trött på att höra att all form av sex är rätt bara det "känns rätt". Sex är så mycket mer än bara en rusning. Mycket här i livet kan kännas rätt för stunden, men vad är eftersmaken? Jag är också erbarmligt trött på att svaret på alla sexrelaterade problem skulle vara kondomen. Sex är inte enbart en fysisk akt. Var är psykets kondom? Vad har RFSU och UR för svar på det?

En uppmaning till landets föräldrar och lärare: hör er för på skolan om detta material. Om det finns elever som inte vill delta på grund av moraliska eller religiösa skäl, kan skolan inte bara ignorera detta. Skolan ska inte utsätta elever för kränkning, som jag i allra högsta grad som kristen, mamma, fru och kvinna upplever att det är. Låt inte RFSU:s propaganda stå oemotsagd. Se filmen och döm själv.

Till sista en uppmaning till landets unga: våga göra skillnad och utnyttja era demokratiska rättigheter och hävda er rätt till en sund sexualitet som håller för livet. Sexualitet är något högst privat och staten har ingen rätt att ge en partisk bild om hur vi ska utöva den. Se inte filmen. Varken hemma eller i skolan.

Charlotte Ulander Lärarstuderande, Umeå

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=252131

Matcha den här dagen!! (impossible thinking)

Står i ruinerna efter ett bullbak som heter duga!! Konfirmanderna var hemma hos mig och bakade till fikat i kyrkan imorron. Det var tur att jag fick hjälp av Amanda som var min assistent för tillfället, hon var en stjärna ska jag säga, effektiv som få! Jag trodde jag hade kommit ihåg att köpa allt som behövdes till baket, men efter ett tag så märkte vi att vi behövde:
  1. Mer pärlsocker
  2. En kavel
  3. Kanel
Nu blev det ett rännande utan dess like som någon sällan skådat...! En hushållsassistent/köksmaskin/köksassistent (vet inte riktigt dess rätta identitet) hade jag redan lånat för några sekunder sen hos granne nummer 1. Nu fick jag låna kanel hos granne nummer 2. Skickade ner några konfirmander för att köpa pärlsocker i kiosken nedanför, men nej, det fanns inte. Fick gå två hus bort och kolla om M hade pärlsocker- check-nej. Kollade grannhuset hos en tant jag känner- nej hon hade inte heller. Går tillbaka till mitt hus och hör precis att grannfamiljen nummer 1 ska skjutsa hem sina grannar. Springer ner och hinner precis åka med dem ner till affären. Eftersom jag kastade mig ut hann jag bara ta på mig ett par öppna sommarskor och det är ca 1 km hem igen, uppförsbacke, is och redan sent på kvällen. Hur ska det gå? tänkte jag..
Men som när jag en stund tidigare skickat en bön till Gud för att bulldegen skulle bli bra så förtröstade jag även nu på att min pappa Gud ordnar allt för mig! Jag gick in på affären ungefär trettio minuter innan stängning, gick ut och kollade på turlistan om det möjligtvis skulle gå någon buss upp till mig. När jag vände mig om kom bussen och jag hade av en händelse busskortet i fickan. Jag kunde inte annat än le och tänka "Gud är god!" Han har sån omsorg om mig att hela jag blir fylld av glädje, kärlek och den frid som bara Han kan ge.
Spotify: Jesus, navnet over alle navn- Impuls
Ps. Kaveln fick jag låna hos granne nummer 2 där jag plingade på en andra gång. Det är tur att jag har så underbara grannar :D
En heldag med konfirmanderna blev det, de är så fina allihopa!! Nu kan de alla tio budord och att baka bullar, det ni!
Åh, jag höll på att glömma; fick bästa överraskningen av Olle och Filip idag. Ett paket inslaget i folie med nyfångad och stekt strömming som de hade fiskat! De hade uppmärksammat att jag tycker om det. (Vilket jag inte tycker är konstigt eftersom jag är från kusten.) Jag som älskar överraskningar. Blev så glad! Tusen tack, det var gulligt av er!

förbereder mig för saknad

Nu kommer alla känslorna..
alla känslor för de ungdomar jag byggt upp nånting med. vad jag känner för dem. känner med dem.
det vi gjort i snart två år handlar mycket om att bygga förtroende och ge hopp. det är vad jag vill ge. det är vad jag har fått och det är vad jag vill ge.
Jag tror inte jag kommer sluta med det bara för att jag flyttar. Men jag kommer aldrig få se de vackra ansikten igen, som jag sett den här tiden. Jag kommer aldrig få se deras leenden, aldrig höra deras kommentarer, aldrig få höra deras rop.
Aldrig mer få titta stolt på dem, aldrig mer uppmuntra dem, aldrig mer säga hej. Aldrig mer.
Hur kommer det kännas? Att några människor som har en så stor del av mitt hjärta inte längre kommer finnas i mitt liv? Jag älskar de här ungdomarna. När man kommit genom all yta, sett bortom alla knäppa grejer som han eller hon säger och sett vem som finns på insidan. Det är en skatt. En skatt som jag inte vill slänga bort men blir tvungen.
Man kan inte vara kvar för alltid. Det finns så många fler skatter att upptäcka. Men det är nu jag börjar komma nånvart. Jag förstår nu att när det gäller ralationer så måste man ge det tid. Tid, som är en bristvara i detta land. Är iallafall glad över den tid jag fått här.
Treochenhalv månad kvar.
"If you could see me now"- P.O.D.


i'll keep every voice, every face, every memory in my heart.

The family=have-to-see

Såg precis del 6 i "The Family" på tv4play. Det är typ världens skönaste dokumentär med såna härliga familjemedlemmar som bråkar hur mycket som helst, sen blir sams och sen bråkar igen. Det här avsnittet var nog det bästa. Jag blir aldrig less på att kolla på dem, de är hur sköna som helst!

Kaxig- vägen till toppen?

Råkade tänka vidare på en reflektion min kollega och vän T delade helt spontant idag. Han hörde några hantverkare i förbifarten och tyckte att deras sätt att prata med varann påminde om två 14-åringar. Nu har jag inget emot 14-åringar, tvärtom älskar jag att hänga med dem och fascineras över många smarta och snabbtänkta kommentarer och frågor de slänger ur sig på en sekund, senast idag fick jag vara med om det under tiden jag var på högstadieskolanskolan där jag är ganska mycket. Men vad vissa 14-åringar även hasplar ur sig är inte alltid så genomtänkta meningar som mycket väl skulle kunna såra. Så vad är orsaken till att göra sig lustig över någon annan, att skratta på någon annans bekostnad och säga saker som egentligen doesn't make any sense? Det finns många orsaker tror jag, men en är kanske att om en annan person blir förudmjukad, så slipper jag! Jag ser bättre ut i andras ögon. Liknar en försvarsmekanism tycker jag. Jag kommer på mig själv att jag har hört från minst en hantverkare jag känner att det ofta är en negativ jargong dem emellan. Men jag tror det förkommer i flera yrken och grupper. Och det måste någonstans bygga på en osäkerhet i sig själv. Vette fåglarna men jag tror inte man kommer långt med att vara kaxig. Inte i längden iaf. Att kunna visa sig svag är första steget i att kunna be om hjälp, som är en mycket viktig egenskap, speciellt som ledare. Jag tänker på missbrukare där enda sättet att komma ur sitt missbruk är att erkänna att man är missbrukare, att vilja sluta och ha motivationen att ta sig ur det. Så lägg ner din fasad för det är ingen människa som alltid är stark. Tänk vilken atmosfär vi skulle få om vi erkände våra misstag och brister för varann. Du vet väl att om du öppnar dig för en annan människa så är det 100% chans att hon/han öppnar sig även för dig.
Stay blessed friends,
/M. 

RSS 2.0